Faktablad om Sydafrikas vinhistoria!

* Vinets historia: Sydafrikas vinhistoria började år 1656, då de första vinstockarna planterades av holländare.  2 februari 1659 pressade Jan van Riebeeck druvor för första gången nära den plats där Kapstaden nu ligger. Det internationella genombrottet kom på 1700-talet med Constantia - ett sött dessertvin. Idag producerar Sydafrika kvalitetsvin av de flesta typer och exporten ökar stadigt.

* Vinlagar: Den Sydafrikanska klacificeringen kallas WO, Wine of Origin. Den garanterar vinets ursprung, årgång och druva. I vin för export måste innehållet ange druvsort till minst 85%. Ursprungsgaranti ges också med en liten etikett fäst på flaskanhalsen, vanligtvis kallad busticket. Denna etikett är utformad med tre olika band:

Blått är ursprunget (100% av druvorna från angivet distrikt)

Rött är årgången (75% av druvorna från angiven årgång)

Grönt är druvan (75% av druvorna av angiven sort, 85% för exportviner).

Det förekommer att etiketten Landgoed anges på viner som garanti för att vinet kommer från den angivna vingården. Slutligen finns en guldetikett på vissa flaskor vilket anger klassen WOS, Wine of Origin Superior, den allra högsta klassen ett Sydafrikanskt vin kan få.

* Vintyper: I Sydafrika finns alla förutsättningar för att göra gott vin. Ett perfekt medelhavsklimat, sk varierande jordmån, höjd och landskap. Ny kunskap och utrustning har sedan apartheidregimens bortgång 1993 strömmat in.

* Vindruvor: I Sydafrika odlas mest gröna druvor, men det är de blåa druvorna som ökar mest i odlingsareal. De mest odlade gröna druvorna är Steen (Chenin Blanc), Sultana, Colombard, Sauvignon Blanc, Chardonnay och Hanepoot (Muscat of Alexandria). Bland de blåa druvorna odlas mest Cabernet Sauvignon, Shiraz och Pinotage. Pinotage är Sydafrikas egen druva och skapades 1925 i Stellenbosch och är en korsning av Pinot Noir och Cincault. Druvan har toner av mullbär, björnbär och plommon. Den har mycket aggressiva tanniner som kan tona ned druvans fruktighet. Den kan också få toner av hallonvinäger om den framställs fel.

* Vinområden: Stellenbosch näst äldsta staden i Sydafrika och de flesta av byggnaderna restes under 1800-talet. Området räknas som ett av de mest kända vindistrikten i Sydafrika.
Distriktet har 106 vinkällare och de flesta är öppna för allmänheten. Vinrutten i Stellenbosch blev nyligen framröstat av sydafrikanerna själva som den mest omtyckta vinrutten i landet. Den är också Sydafrikas äldsta, och innehåller mer än 140 platser att besöka längs resvägen. Enligt de själva så måste man ta del av det sydafrikanska vinet för att förstå deras sätt att leva.

* Klimat och Jordmån:  Varje vindistrikt består av små så kallade 'wards', med specifika mesoklimat (lokala klimatskillnader inom ett vindistrikt) och jordmåner, vilket ger kännetecknande skillnader när det gäller druvsorter och vinstilar. Mesoklimaten i Sydafrikas vindistrikt varierar men är i allmänhet måttliga och ger fylliga viner med specifik karaktär. Den stora fördelen med ett  jämnt klimat gör det möjligt att år från år producera vin av hög och jämn kvalitet. Den relativt höga fuktigheten i de flesta vindistrikten leder till att garvsyran i sydafrikanska viner är mildare än i länder med torrare klimat. Sydafrikas solsken bidrar dessutom till att mjuka upp tanninerna i druvans skal, och ger vinerna bra struktur med varm charmig fruktkoncentration.

* Lite extra fakta: 2005 hade Sydafrika 101 607 hektar vingårdar utbrett på ett 800 km långt område 2006 års skörd blev till 686,2 millioner liter. Även om ytan endast utgör 1,5% av världens totala vingårdsareal står man för 3,4 % av den totala världsproduktionen och rankas som nummer  åtta i världen. Gröna druvor utgör ca. 55% av planteringarna och with Chenin Blanc står själv  för nästan 20%. Det mesta går till brandytillverkning, men även Chenin Blanc har börjat ses som en av de mest lovande sorterna i hela vinproduktionen.  Blå druvor står för ca. 45% av produktionen. Cabernet Sauvignon är störst på 15%, Shiraz på andra plats med 9%, medan Pinotage och Merlot representerar ca. 7% var. Genom ökad plantering av blå druvsorter, kommer andelen röda viner att stiga under de kommande åren.

* Frågor:

 1. Vad heter sydafrikas egen druva?                                                                                                                                      

Svar: Pinotage

2. Vilket år och datum pressade Jan van Riebeeck druvor för första gången ?

Svar: 2 februari 1659

3. Under vilket år hade Sydafrika 101 607 hektar vingårdar?

Svar: år 2005

4. Hur många vinkällare har Distriktet?

Svar: Distriktet har 106 vinkällare

* Källor: www.kronlund.net , www.wikipedia.org , www.vindistrikt.se , www.wosa.se