Spanien
Spaninens Vin historia
Historia
Spaniens vinhistoria började för mer än 3 000 år sedan, då feniciska köpmän anlade hamnstaden Gadir (Cádiz) på den sydvästra kusten.
Därefter förflyttade de sig inåt landet för att grunda staden Xera, numera Jerez, där vinstockar planterades på de kringliggande kullarna.
Under det spanska inbördeskriget och andra världskriget drabbades vingårdarna och exporten av spanska viner stod praktiskt taget stilla. Det var först i början av 1950-talet som allt började bli som vanligt igen. Kvaliteten förbättrades, kvantiteterna ökade och exportmarknaden tog fart igen.
Idag är Spanien en av världens främsta vinnationer. I Spanien finns några av världens modernaste vinanläggningar.
Spanien har en större areal vinodlad mark än något annat land och ligger på tredje plats i världen när det gäller vinproduktion.
Spaninens vinlag
Vinlagen delas in i fyra klasser:
1. D.O.CA - Denominación de origen calificada
Den är den högsta klassen och den infördes 1988. Än så länge används Rioja men man tror att Sherry blir nästa D.O.CA. Dessa viner har en kontrollerad ursprungbeteckning.
2. D.O. - Denominación de origen
Detta är den näst högsta klassen. 47 olika D.O är fördelade över hela Spanien. Dom här har även en kontrollerad ursprungsbeteckning.
3. V.T. - Vino de la terra. "Lantvin"
I denna klass finns regler för druvor, tillverkningssätt och alkoholhalt. Vinområdet måste anges på etiketten.
4. Vino de mesa. "Bordsvin"
De allra enklaste vinerna som inte har några andra krav på tillverkling än att ursprung måste vara EU.
Vintyper som produceras mest
Huvuddelen utgörs av rött bordsvin men även vittvin samt rosévin. Det produceras även mousserande vin och andra typer av starkvin.
Vilka vindruvor används
Spaninens mest odlade röda druva är Garnacha (12%), sen kommer Monastrell (7%) och Bobal (7%). Annars är kanske den mest kända och mest uppskattade druvan Tempranillo (2%).
Gröna druvor är Airén den druvan som har störst odlingsareal (30%)
Palomino fino som är den viktigaste sherrydruvan.
Av Albariño ges vita viner med hög kvalitet.
Klimat och jordmån
Olika druvsorter ställer olika krav på jordmån och klimat för att mogna på lämpligt sätt och vilket bidrar till att olika druvsorter är vanliga i olika vinregioner.
Frågor:
Vinproductionen i Spanien är mycket stor, men på vilken plats ligger de på?
- Tredje.
Vinlagen delas in i klasser, hur många klasser delas de in i?
- Fyra.
Vilket vin är det vanligaste vinet som produceras?
- Rött bordsvin.
Källor: http://sv.wikipedia.org/wiki/Spanska_viner
http://sv.wikipedia.org/wiki/Vin
Sydafrika
Faktablad om Sydafrikas vinhistoria!
* Vinets historia: Sydafrikas vinhistoria började år 1656, då de första vinstockarna planterades av holländare. 2 februari 1659 pressade Jan van Riebeeck druvor för första gången nära den plats där Kapstaden nu ligger. Det internationella genombrottet kom på 1700-talet med Constantia - ett sött dessertvin. Idag producerar Sydafrika kvalitetsvin av de flesta typer och exporten ökar stadigt.
* Vinlagar: Den Sydafrikanska klacificeringen kallas WO, Wine of Origin. Den garanterar vinets ursprung, årgång och druva. I vin för export måste innehållet ange druvsort till minst 85%. Ursprungsgaranti ges också med en liten etikett fäst på flaskanhalsen, vanligtvis kallad busticket. Denna etikett är utformad med tre olika band:
Blått är ursprunget (100% av druvorna från angivet distrikt)
Rött är årgången (75% av druvorna från angiven årgång)
Grönt är druvan (75% av druvorna av angiven sort, 85% för exportviner).
Det förekommer att etiketten Landgoed anges på viner som garanti för att vinet kommer från den angivna vingården. Slutligen finns en guldetikett på vissa flaskor vilket anger klassen WOS, Wine of Origin Superior, den allra högsta klassen ett Sydafrikanskt vin kan få.
* Vintyper: I Sydafrika finns alla förutsättningar för att göra gott vin. Ett perfekt medelhavsklimat, sk varierande jordmån, höjd och landskap. Ny kunskap och utrustning har sedan apartheidregimens bortgång 1993 strömmat in.
* Vindruvor: I Sydafrika odlas mest gröna druvor, men det är de blåa druvorna som ökar mest i odlingsareal. De mest odlade gröna druvorna är Steen (Chenin Blanc), Sultana, Colombard, Sauvignon Blanc, Chardonnay och Hanepoot (Muscat of Alexandria). Bland de blåa druvorna odlas mest Cabernet Sauvignon, Shiraz och Pinotage. Pinotage är Sydafrikas egen druva och skapades 1925 i Stellenbosch och är en korsning av Pinot Noir och Cincault. Druvan har toner av mullbär, björnbär och plommon. Den har mycket aggressiva tanniner som kan tona ned druvans fruktighet. Den kan också få toner av hallonvinäger om den framställs fel.
* Vinområden: Stellenbosch näst äldsta staden i Sydafrika och de flesta av byggnaderna restes under 1800-talet. Området räknas som ett av de mest kända vindistrikten i Sydafrika.
Distriktet har 106 vinkällare och de flesta är öppna för allmänheten. Vinrutten i Stellenbosch blev nyligen framröstat av sydafrikanerna själva som den mest omtyckta vinrutten i landet. Den är också Sydafrikas äldsta, och innehåller mer än 140 platser att besöka längs resvägen. Enligt de själva så måste man ta del av det sydafrikanska vinet för att förstå deras sätt att leva.
* Klimat och Jordmån: Varje vindistrikt består av små så kallade 'wards', med specifika mesoklimat (lokala klimatskillnader inom ett vindistrikt) och jordmåner, vilket ger kännetecknande skillnader när det gäller druvsorter och vinstilar. Mesoklimaten i Sydafrikas vindistrikt varierar men är i allmänhet måttliga och ger fylliga viner med specifik karaktär. Den stora fördelen med ett jämnt klimat gör det möjligt att år från år producera vin av hög och jämn kvalitet. Den relativt höga fuktigheten i de flesta vindistrikten leder till att garvsyran i sydafrikanska viner är mildare än i länder med torrare klimat. Sydafrikas solsken bidrar dessutom till att mjuka upp tanninerna i druvans skal, och ger vinerna bra struktur med varm charmig fruktkoncentration.
* Lite extra fakta: 2005 hade Sydafrika 101 607 hektar vingårdar utbrett på ett 800 km långt område 2006 års skörd blev till 686,2 millioner liter. Även om ytan endast utgör 1,5% av världens totala vingårdsareal står man för 3,4 % av den totala världsproduktionen och rankas som nummer åtta i världen. Gröna druvor utgör ca. 55% av planteringarna och with Chenin Blanc står själv för nästan 20%. Det mesta går till brandytillverkning, men även Chenin Blanc har börjat ses som en av de mest lovande sorterna i hela vinproduktionen. Blå druvor står för ca. 45% av produktionen. Cabernet Sauvignon är störst på 15%, Shiraz på andra plats med 9%, medan Pinotage och Merlot representerar ca. 7% var. Genom ökad plantering av blå druvsorter, kommer andelen röda viner att stiga under de kommande åren.
* Frågor:
1. Vad heter sydafrikas egen druva?
Svar: Pinotage
2. Vilket år och datum pressade Jan van Riebeeck druvor för första gången ?
Svar: 2 februari 1659
3. Under vilket år hade Sydafrika 101 607 hektar vingårdar?
Svar: år 2005
4. Hur många vinkällare har Distriktet?
Svar: Distriktet har 106 vinkällare
* Källor: www.kronlund.net , www.wikipedia.org , www.vindistrikt.se , www.wosa.se