Detta bör du veta om vin
Detta bör du veta om vin.
Från när har man funnit de äldsta spåren av vin?
_________________________________________________________________________
Mellan vilka breddgrader odlas vin på båda halvkloten?
________________________________________________________________________________________________________________________
Räkna upp minst 3st stora vinproducenterna på nordligaste delen av världen?
________________________________________________________________________________________________________________________
Räkna upp minst 3st stora vinproducenterna på sydligaste delen av världen?
___________________________________________________________________
Vad heter vinlusen på latin?
____________________________________________________________
När inträffade vinluskatastrofen i Europa och beskriv vad som hände då.
_____________________________________________________
Vad är det latinska samlingsnamnet på vinrankan?
____________________________________________________________
Varför ympar man vinrankan?
____________________________________________________________
Nämn de 6 faktorer som påverkar vinets kvalitet och karaktär?
__________________________________________
Druvan består av olika delar beskriv vad som finns i varje del.
Skalet
Fruktköttet
Kärnor
Stjälk
Vad heter garvsyran i vindruvan?
____________________________________________________________
Var finns det mest garvsyra i druvan?
____________________________________________________________
Vad heter färgämnet i druvan?
____________________________________________________________
Var sitter färgämnet i druvan?
____________________________________________________________
Vad händer i druvan när den mognar?
______________________________________________
Räkna upp 5 blå druvor
__________________________________________________________
Räkna upp 4 gröna druvor?
____________________________________________________________________
Ett finare namn på vintillverkning?
____________________________________________________________
Vad heter den Franske vetenskapsmannen som på 1800 talet löste jäsningsfrågan?
____________________________________________________________
Beskriv de olika momenten i rödvins tillverkningen
____________________________________________________
Beskriv de olika momenten i vitvin tillverkningen
_____________________________________
Beskriv de olika momenten i rosévin tillverkningen
______________________________________________________________________
Vad heter de 2 jäsningsmetoderna som används i vintillverkningen?
__________________________________________________________________
När man tillsätter socker till musten för att öka alkoholhalten, vad kallas det?
____________________________________________________________
Varför tillsätter man svaveldioxid/svavel i vin?
___________________________________________________________________________________
Varför tillsätter man citronsyra i vin?
________________________________________________________________
När man jäser vitt vin vad finns då inte med vid jäsningsprocessen?
____________________________________________________________
Vad gör man söta viner av?
_______________________________________________________
Vad måste vara med under jäsningen för att få ett rött vin?
____________________________________________________________
Vad använder man för att klara ett vin?
_____________________________________________________________
Vad gör man rosévin av för druvor?
____________________________________________________________
Under hur lång tid får skalen vara med under jäsningen av rosévin?
___________________________________________________________
Argentina
Kortfattat om Argentinas vinhistoria:
· 1883 köpte Don Tiburcio Benegas en vinodling på 250 ha och startade en vinfabrik, El Trapiche. En bit in på 1900-talet fick de argentinska vinproducenterna hård konkurrens av importerat vin. För att få ett försprång mot konkurrenterna reste Pedro Benegas, son till Tiburcio till Frankrike för att analysera den senaste utvecklingen inom vinteknik. Pedro utbildade sig i Paris och gjorde sedan en serie viner som nådde högsta europeiska standard och kvalitet. Trapiche introducerade en ny vinkultur och har sedan dess behållit sin höga position. 50 % av detta vin har lagrats 12 månader på amerikanska och franska ekfat vilket ger en fin kryddighet. Frukten är fyllig, elegant och mörk med toner av svarta vinbär, bigarråer, björnbär, cederträ och liten ton av mintchoklad. En klassisk Cabernet Sauvignon.
Lagar:
· Traditionellt har vinlagarna varit obefintliga eller outvecklade i Argentina. Tack vare den starka utvecklingen är dock ett system för kontroll under framtagning. Ursprungsbeteckning Dénominationes de Origen (DO) är under uppbyggnad och finns hittills i regionen Mendoza.
Mest producerade vintyper:
· Argentina gör alla sorters viner
Vilka vindruvor används?
· Argentina visar upp en imponerande samling druvor inom ramen för sin vinindustri. Historiskt har de blå druvorna Criolla chica (en variant avMissionsdruvan) och Cereza varit framträdande och de odlas fortfarande framgångsrikt, även om de mest används för lokal konsumtion. I den moderna argentinska vinindustrin var under en period den blå druvanMalbec, som här gav och ger härligt parfymerade rödviner, den viktigaste druvsorten men på senare tid har denna ändå fått stå tillbaks för andra internationella storheter som Cabernet Sauvignon ochMerlot. Även de italienska Bonarda (som ger mjuka viner i ungefär samma stil som Beaujolais), Barbera och Corvina är populära druvor. Också Syrah, Pinot Noir och Tempranillo har rönt framgångar.
· Torrontes är en grön druva som skapar intressanta, aromatiska viner med doft av rosor. Även Chardonnay, Riesling ochSauvignon Blanc odlas framgångsrikt.
Hur många vinområden finns det?
· Argentina är världens femte största vinproducerande land. I landet finns det 23 provinser; Mendoza är en av dem - belägen i nordvästra Argentina gränsande till Chile i väst. Det är den största och den absolut viktigaste vinodlande provinsen i landet och står för över 70% av Argentinas totala vinproduktion.
· I Argentina ligger alla viktiga vinområden på högslätterna i västra delen av landet, nedanför de mäktiga Anderna. Det mest kända, största och utan tvekan viktigaste är Mendoza.
Klimat och jordmån:
·På grund av sitt geografiska läge skiftar natur och klimat starkt inom landet. Eftersom A ligger i den södra tempererade zonen är klimatet mest relativt milt och regnfattigt. I de norra delarna är temperaturen i januari 28o C och i juli 18o C medan Patagonien i söder har 10 – 13o C respektive 2o C. Nederbörden i den inre delarna ligger kring 100 – 300 mm/år, medan den i det nordöstra regnskogsområdet är över 1 000 mm/år. Landet är flackt och öppet i nord-sydlig riktning vilket ger stora temperaturväxlingar och lufttrycksvariationer på kort tid. Detta i sin tur ger upphov till starka vindar, s k pamperos. Anderna i väster hindrar det maritima inflytandet från Stilla Havet att nå in över landet. Därför är klimatet torrare än vad det skulle vara om Anderna inte fanns. Området direkt öster om Anderna ligger i regnskugga med ökenbildning som följd.
USA
USA vinhistoria
USA är idag det fjärde största vinlandet i världen. Vägen dit har dock varit kantad av både katastrofer och alkoholförbud och varit allt annan än rak.
De första européerna som utforskade Nordamerika gav det namnet ”Vinlandet” då de hittade ett överflöde av vinrankor Dock upptäckte européerna att det vin som framställts från de inhemska druvorna hade en annan smak som de inte gillade. År 1619 började Virginia Company importerade franska vinifera vinstockar, de tog även med franska vinodlare till Virginia. Dessa planteringar möttes dock med misslyckande, tex attackerade skadedjur vinstockarna och spred sjukdomar som härjade i vinodlingarna. 1683 planterade William Penn franska vinifera på en vingård i Pennsylvania.
Den första kommersiellt framgångsrika vingården i USA grundades i Cincinnati, Ohio i mitten av 1830-talet av Nicholas Longworth. Han gjorde ett mousserande vin från Catawba druvor. På 1860-talet, blev vinodlingar i Ohio River Valley attackerad av gråröta vilket ledde till att flera vinproducenter valde att flytta norrut, främst till Finger Lakes regionen i New York.
1846 inleddes alkoholförbudet i USA och 1920 förbjöds all tillverkning, försäljning och transport av alkohol. När förbudet upphävandes och vinframställningen återtogs var den i mycket dåligt skick. Många duktiga vinproducenter hade dött och med dem även kunskapen. Konsumenterna krävde nu billiga och söta viner. År 1935 var 81 % av Kaliforniens produktion söta viner.
Under 1970 och 1980 vann Kalifornien framgång i sin vinproduktion genom att vinmakarna hjälpte till att säkra utländska investeringar. De lyckades ändra den amerikanska gommens smak vilket bidrog till en snabb tillväxt inom branschen. 2004 konsumerades 668 miljoner liter vin i USA. Idag är vinproduktionen utspridd i alla femtio delstater. Kalifornien går i spetsen följt av New York, Washington State och Oregon. USA är idag det fjärde största vinproducerande landet i världen efter Frankrike, Italien, och Spanien..
Genom sin enorma konsumtion har USA idag ett stor inflytande av vad som förväntas av ett vin. Många vinregioner världen över ändrar sin kulturella vinstil för att tillfredställa amerikanska konsumenter.
De hårdaste vinlagarna i USA finns i Oregon. Det innebär bland annat att vinet måste innehålla 90 procent av namngiven druva, med enda undantag för Cabernet Sauvignon, där 75 procent räcker. Dessa varierar från delstat till delstat och hanterar sådant som hur stor del av vinet som måste komma från ett AVA för att detta ska kunna anges på etiketten.
Jag hittar inte vilka vin typer som producerar mest men jag jag tro enligt druvorna att det är vita viner man gör mest av.
Druvor som används mest är Pinot Noir, Pinot Gris, Chardonnay och Merlot, men även Riesling, Cabernet Sauvignon, Gewürztraminer, Syrah och Pinot Blanc finns.
I USA har man fem stor vinområden Kalifornien, Oregon, Washington, New York och Ontario(Kanada).
Kalifornien har ett mycket skiftande klimat, beroende var i delstaten man befinner sig, höjden över havet och avståndet till kusten. Större delen av delstaten har medelhavsklimat med kyliga till milda, något regniga vintrar och varma till heta, torra somrar. Nordvästra Kalifornien har tempererat klimat och vid Sierra Nevada som har subarktiskt och bergsklimat. Stilla havets inverkan på kustområdena leder till något svalare somrar och varmare vintrar. Det regnar vanligtvis mer i de norra delarna än i de sydligare. I nordvästra Kalifornien regnar det ungefär 380-1020 millimeter per år. I Sierra Nevada snöar det om vintrarna och man har måttliga temperaturer om somrarna. New York City har ett tempererat klimat med varma till heta, ofta fuktiga somrar och kalla vintrar. New Yorks klimat påverkas i stor utsträckning av landmassorna i väster samt av svala luftmassor från norr, varma och fuktiga från syd och sydväst samt av kalla och fuktiga luftmassor från nordatlanten. Jordmånen är varierad men där den bördiga matjorden finns är vinkvaliteten normalt sämre.
Det finns ca 800 vingårdar och över 200000 vinodlingar i Kalifornien. Ett stort område är Central Valley i närheten av San Francisco där bland annat Gallo härstammar från. Detta område producerar stora kvantiteter bulkvin, men även en del viner av högre kvalitet.
I området norr om San Francisco ligger USA:s mest kända distrikt Napa Valley och det likaledes mycket berömda Sonoma County, vilka båda producerar USA:s och några av världens bästa viner. Dessa distrikt är indelade i flera underdistrikt som även de är världsberömda, t ex Stags Leap och St Helena i Napa samt Russian River och Geyserville i Sonoma. I dessa områden produceras världsklassviner på druvor som Cabernet Sauvignon, Pinot Noir, Zinfandel och Chardonnay.
Ännu längre norrut ligger Mendocino och Lake County.
Söder om San Francisco finns Central Coast med områden som Monterrey, Santa Cruz, Paso Robles, Santa Barbara County och Gavilan Mountains.
Källor wikipedia, systembolaget.se, google.se
Portugal
Portugal
Portugal ligger på nionde plats i världen på vinproduktion. Man producerar 7 miljoner hektoliter per år och allt från lätta viner som vinho verde till starka viner som portvin och madeira.
1986 ändrades inriktningen från tanninrika viner utan frukt till mer fruktiga.
Korkar på de flesta viner runt om i världen kommer från Portugal eftersom 30% av landets yta består av korkek.
500 miljoner euro per år tjänar Portugal på försäljning av vinkorkar men riskerar att bli mindre eftersom viner med skruvkork ökar dagligen.
Om man räknar produktionen per invånare så är Portugal det största vinproducerande landet med 15% av befolkningen som är sysselsatta inom vin.
Portugal har i enligt med EU:S krav nu en modern vinlag. Kontrollorgan över vinerna är institu da vinha e do vinho som delar upp vinerna i kvalitetsvin och bordsvin och fyra klasser där olika druvsorter, klimatförhållanden, skördeuttag och alkoholhalt avgör i vilken av klasserna som vinet hamnar i.
Dom producerar mest rödvin men är mest känd för sina madeira och portviner
Portugal har en mängd egna druvsorter och blåa och gröna druvor produceras mest
Det finns nio distrikt och så här är dom uppdelad.
Klimatförhållandena i Portugal är perfekta och i jordens näringsrika lager växer sig druvplantorna stora och fina.
Fråga 1: Hur många vindistrikt är Portugal uppdelade i ? svar: 9
Fråga 2: För hur många miljoner euro säljer Portugal vinkorkar för? Svar: 500 miljoner
Fråga 3: Hur många % av befolkningen är sysselsatta inom vinproducerandet ? Svar: 15%
Fråga 4: Hur många liter produceras i Portugal årligen ? Svar: 7 miljoner hektoliter
http://www.algonet.se/~larsagg/vin/vinland/portugal/portugal.htm
Nya Zeeland
Vinlandet Nya Zeeland
Det första vinplantorna sattes 1973 i Marlborough och det är fortfarande Nya Zeelands viktigaste vindistrikt.
Nya Zeeland vinproduktion har från 1900 talet nästan dubblats från 250 producenter till närmare 500. Vinodlingarna har dock tredubblats!
För övrigt är Nya Zeelands vinproduktion relativt ung vilket både har för och nackdelar, nackdelen är att Nya Zeeland inte riktigt är van med odlingar, däremot har man i tidigt skede kunna använda sig av modern teknik och därefter snabbt fått ut bra viner.
Nya Zeeland satsar stenhårt på en speciell sorts druva, den svårodlade blå druvan Pinot Noir som verkar trivas relativt bra i det klimatet.
Däremot är Nya Zeeland flagskepp bland viner Sauvignon Blanc. I den Nya Zeeländska vinproduktionens vagga, Marlborough, har man lyckas plockat fram en helt egen sort på det vinet med en yttert speciell smak.
Doften beskrivs ofta som ”kattpiss på krusbärsbuske” på grund av sin mycket skarpa och beska doft.
Detta vin har fått stor uppmärksamhet världen över och är på egen hand ansvarig för 70% av all vinexport.
För övrigt odlar även Nya Zeeland andra typer av druvor som till exempel den vanliga gröna druvan och producerar relativt vanliga viner med en viss touch av Nya Zeeland.
På grund av att vin inte produceras i allt för stora mängder samt det geografiska läget så är inte Nya Zeeland nån större vinnation i globalt perspektiv. Däremot har det enligt de flesta vinkännare potential att växa som vinnation vilket den tycks göra.
Klimatet i Nya Zeeland är väldigt varierande beroende om man är på Nord eller Sydön. Vinproduktionen sker dock på båda öarna.
Sydön har ett svalare klimat och är även hem för Marlborough. Sydöns svalare klimat gör att den passar vissa druvor perfekt.
Frågor :
1. Vart startade vinproduktionen? Svar Marlborough
2. Vilket vin har gjort Nya Zeeland känt? Svar : Sauvignon Blanc
3. Vilken svårodlad druva trivs på Nya Zeeland? Svar : Pinot Noir
Några större vindistrikt :
Auckland – Varmare distrikt i norra Nya Zeeland
Central Otago – Världens sydligaste vindistrikt
Hawke Bay – Ledande distrikt för rödvin
Nelson – Plats för bästa producent
Marlborough – Nya Zeelands vinhuvudstad och plats för deras bästa vin
Gsborne – Odling för rödvin som dock minskat på grund av bristande intresse
Tyskland
Tyskland
Vinhistoria:
Tyskland är som Sverige gjort vin ända sedan medeltiden.
Just nu pågår en stillsam vinrevolution som kanske får oss att öppna ögonen för rött tyskt vin och övertyga oss om att deras vita torra viner är värda att prova.
Vilka vinlagar har tyskland och vad står dem för?
De tyska vinlagarna delas in i två huvudkategorier: Bordsvatten och kvalitetsvin.
Bordsvinerna delas sedan i två grupper: Deutscher & Tefelwien.
Kvalitetsvinerna delas också in i två grupper: Prädikatswein & bestimmer Anbaguebite (QbA)
Vilka vintyper producerar de mest?
Lätta, alkoholsvaga, fruktiga, blommiga, syrliga, och halvtorra till halvsöta.
Vilka druvor använder det?
Vanligaste druvsorterna Müller-thurgau (korssning mellan riesling och madeleine royale)
Druvan används ofta som bas i många blandningar och det har en stor ekonomiskbetydelse för många odlare.
Klimat: Många av landets ”bästa” vingårdar ligger norrut, och på mycket mager jord.
Man har inte så stora förutsättningar för produktionen för högklassigt vin, Det ser inte ut att vara det bästa. Men ändå lyckas alltid tyskarna att få fram eleganta viner som inte har sin like någon annanstans.
Tyskland har i stort sett ett kontinentalt fastlandsklimat, men tack vare det stora flodsystemet är det ändå mycket varierat.
Bra att veta: man mäter de iskalla druvornas innertemperatur och när dem ligger på minus 9 – 10 grader är de dags att skörda. Och detta måste vara klart innan solen går upp. En vin odlare måste ha is i magen och nerver av stål för att våga vänta med skörden tills december-januari. På hösten är det vanligt att druvorna drabbas av mögelsvamp. När man pressar dem frysta druvorna måste man vara försiktig så att skal, kärnor och iskristallernas frysta vatten separeras från den söta musten.
Kul att veta: En kille blev sjuk och inga mediciner funkade. Så en vin bonde erbjöd sig att han skulle få dricka lite vin och det gjorde han och blev frisk på direkten och efter det kallade han sin vingård doktor.
Källor: www.systembolaget.se
Och boken: Välkommen i vingården, skriven av Bengt Frithiofsson
.
Italien
Italiens vinhistoria.
Italien är ett av världens äldsta vinländer. De Italienska vinerna har odlats sedan 700 före Kristus då etruskerna vilka bodde i Mellanitalien började framställde vin av sina odlade druvor. Samtidigt under denna tid så invaderade grekerna Italien och förde med sig sina druvsorter av vilka många odlas än i dag.
Italien är idag ett av världens största vinproducerande länder. Det finns en stor variation bland Italienska viner som vitt vin, rosé vin, mousserande och söta viner. Men Italien är de röda vinernas land och länge förknippades Italienska viner med enkla lantviner.
Vilka vinlagar har dom?
Eftersom Italien producerar väldigt många olika sorters viner har det inte varit någon direkt ordning på vinerna. År 1963 kom det en vinlag som gjordeatt det blev lite bättre ordning på landets viner. Med inspiration från det franska aoc-systemet införde man klassen doc(Denominazione di Origine Controllata) men till skillnad från Frankrike, där en central organisation inao fastställer vilka kvalitetskrav som gäller, är det i Italien varje områdes producentsammanslutning, consorzio som fastställer kraven.
Vilka vintyper producerar mest?
I nordvästra Italien och framförallt i landskapet Piemonte är Nebbiolo den bästa druvan.Just den druvan ger fylliga viner med smak av körsbär, plommon, choklad och sötlakrits. Ordet nebbia betyder dimma på italienska och det är av höstdimman som brukar ligga över de kulliga landskapet som druvan fått sitt namn.
Vilka vindruvor använder dom mest?
Sangiovese är i Toscana den mest odlade blå druvan. Nero är en mörk druva och den används ofta för att ge färg åt vinerna. Nebbiolo används föratt ge fyllig smak på vinet.
Hur många vinområden finns?
Italien är världens största vinproducent och producerade 2005 runt 54.0 miljoner hektoliter vin. Det kan jämföras med Frankrikes 52.1 miljoner och Spaniens 36.2 miljoner vin. Italien och Frankrike brukar turas om att vara den största vinproducenten. Att vara ledande i att tillverka flest olika vintyper ärItalien också. Det beror till stordel av klimatet som är varierande alltifrån alpsluttningarnas svalka i norr, till värmen och torkan i söder. Även jordmånen varierar kraftigt.
Klimat och jordmån
Italiens bästa odlingar finns på Apenninerna bergssluttningar och det är bergskedjan som ger förutsättningarna för att det omväxlande klimatet. I de norra delarna av italien är klimatet av kontinetal karaktär och i de centrala och södra delarna är det medelhavsklimat.
Vinregion: |
Areal (2005): |
Produktion (2007): |
76 614 ha |
7.679 miljoner hl/år |
|
61 566 ha |
5.757 milj hl/år |
|
111 005 ha |
5.386 milj hl/år |
|
129 386 ha |
3.941 milj hl/år |
|
68 398 ha |
2.819 milj hl/år |
|
53 696 ha |
2.724 milj hl/år |
|
35 124 ha |
2.146 milj hl/år |
|
33 104 ha |
1.818 milj hl/år |
|
32 435 ha |
1.625 milj hl/år |
|
14 921 ha |
1.221 milj hl/år |
|
24 783 ha |
1.099 milj hl/år |
|
19 105 ha |
1.029 milj hl/år |
|
17 757 ha |
0.998 milj hl/år |
|
31 330 ha |
0.862 milj hl/år |
|
23 398 ha |
0.757 milj hl/år |
|
17 082 ha |
0.406 milj hl/år |
|
6 013 ha |
0.319 milj hl/år |
|
5 650 ha |
0.221 milj hl/år |
|
2 384 ha |
0.089 milj hl/år |
|
543 ha |
0.018 milj hl/år |
|
Totalt: |
|
40.943 milj hl/år |
Källförteckning:
Källor är hämtade från Wikipedia.
De frågor som texten besvarar är:
- Hur många vinområden finns det?
- När började dom producera vin?
- Vilka vindruver finns det?
Australien
Australien
Historia
Från Australien härstammar det inga vinstockar utan de importerades till kontinenten 1788. Rankorna började i första hand att planteras i Sidney, men efter en fruktlös skörd, flyttades vinstockarna bara några år senare. Efter den usla skörden i Sidney har plantorna planterats lite här och var över hela landet bara för att hitta det bästa stället att odla dem på.
Under 1800-talet var det framförallt produktionen av vin inom landet som tog form och även Storbritannien hade en stor åtgång av de Australienska vinsorterna och därefter under 1950-talet började produktionen av vin för försäljning till andra länder att skjuta i höjden.
Lag
Året 1994 är ett stort år då landet införde lagen GI, som är förkortning för Geographical Indications vilket betyder geografiska beteckningar på svenska. Detta är Australiens motsvarighet till de europeiska appellationerna, alltså kvalitetskrav på vinerna. För att GI -kravet ska träda igenom skall vinet ha uppnått följande kriterier utan hinder:
· Historia kring tillverkaren i allmänhet, druvodlingen och även dess framställning.
· Miljön d.v.s. atmosfären kring druvorna ex. varmt, kallt, fuktigt, torrt.
· Markförhållandet, alltså om det är stenigt, sandigt, näringsrik jord o.s.v.
· Dräneringen, hur avvattningen och torrläggningen varit
· Tillgång till vatten
· Skördetidpunkt
· Förmåga till utveckling
· Traditionellt nyttjande av området och namnet, vilket betyder att man inte hur som helst bara kan byta och ändra som man vill, utan att man måste hålla sig till samma sedvanliga procedur.
Vintyper
Naturligtvis tillverkas det röda & vita vinsorter, men de vita starkvinerna av druvan Chenin Blanc är oerhört framgångsrikt när den otroligt nog kan överleva den höga värmen (45'C) och ändå kan behålla sin syra, men även de Australienska dessertvinerna är mycket populära.
Druvor
Druvsorter som används till framställningen av röda viner i Australien är de allra mest förekommande sorterna Shiraz, Cabernet Sauvignon och Merlot.
Till de vita vinerna används även här de vanligaste druvsorterna som Chardonnay och Sémillon.
Dessertvinerna görs oftast på druvan Muscat.
Vinområden
· New South Wales, Hunter Valley
· Viktoria, Yarra Valley
· South Australia, Barossa Valley, som antagligen är den mest omtalade och viktigaste vinområde på kontinenten. Detta borde alltså bero på att flera människor har råd att konsumera dessa vinsorter och därmed blivit den största inkomstkällan till vintillverkarna då vinet också är vida utbrett över världen. Delvis därför att landet klarade sig undan för vinlusen som under 1800-talet ödelade många vingårdar. För Australiens del betyder det att de har världens äldsta vinstockar av druvan Shiraz.
· Western Australia, Margret River, är området som innehåller mest vinkvalité, detta är givetvis också ett viktigt ställe, men eftersom att kvalité är följt av ett högre pris, är dessa vinsorter endast av finare slag och därmed utgörs inte lika stor räckvidd och popularitet.
Klimat och Jordmån
Klimatet är varmt och torrt och jorden varierar mellan sand & lera och sand som vilar ovanpå kalksten.
Bra att veta
Eftersom att de Australienska vinerna innehåller väldigt få Tanniner, alltså proteinsammansättningar som bildas i druvorna. Det är dessa Tanniner som rubbar vätskebalansen i kroppen och är därför de vinsorter man inte får ont i huvudet av dagen efter man druckit vinet.
Spanska vinsorter innehåller betydligt högre antal tanniner, men för att komplettera detta ska man äta mat med väldigt hög fetthalt som då även förhöjer smaken av viner med höga halter tanniner.
Frågor:
1. Vad heter druvan som klarar av värme väldigt bra?
2. Vilket sorts vin tillverkas på druvan Muscat?
3. Varför får man inte ont i huvudet av Australienska vinsorter?
Svar:
1. Chenin Blanc
2. Dessertviner
3. För att Tanninhalten är så låg, då det är tanninerna som rubbar vätskebalansen i kroppen.
Italien
Italien vinernas mecka
Till Italien kom vinet förmodligen ca 1000 före Kristus. Det var troligen etruskerna, vars ursprung är omtvistat, som planterade de första vinstockarna i norra Italien. När romarna tog över makten infördes ett mer modernt måltidsdrickande och vinfestande. Romarna spred sedan vinet till resten av Europa och planterade vin i alla de stora vindistrikten i Frankrike och Tyskland.
Eftersom Italien producerar väldigt många olika typer av viner har det länge rått stor oreda bland vinerna. 1963 kom den vinlag som gjorde lite ordning i kaoset i Italien. Med inspiration från det franska AOC-systemet införde man klassen DOC (Denominazione di Origine Controllata) men till skillnad från Frankrike, där en central organisation INAO fastställer vilka kvalitetskrav som gäller, är det i Italien varje områdes producentsammanslutning, consorzio som fastställer kraven. Detta har lett till att kraven i de olika regionerna varierar mycket och DOC har mer fått karaktären av en ursprungsbeteckning.
DOC reglerar bland annat uttag, tillåtna druvsorter, vinifikation och det geografiska ursprunget. 1980 införde man en ny (över)klass, DOCG (Denominazione di Origine Controllata e Garantita). 2003 hade 24 viner fått DOCG-titeln.
Vino da Tavola - (VdT). Bordsvin, det enklaste av vinerna.
IGT - (Indicazione Geografica Tipica). Vinerna måste komma från ett visst område, men använder sig av "icke tillåtna druvor" för området.
DOC - (Denominazione di Origine Controllata). Här ställs dessutom krav på uttag, vinifikation och lagring.
DOCG - (Denominazione di Origine Controllata e Garantita). "Överklassen" med ännu högre krav än DOC
I nordvästra Italien och framförallt i landskapet Piemonte är Nebbiolo kungen bland druvor. Druvan ger fylliga viner med toner av körsbär, plommon, choklad och sötlakrits. 'Nebbia' betyder dimma på italienska och det är just av dimman som brukar ligga över de kulliga landskapet på höstarna som druvan fått sitt namn. DOCG-vinerna Barolo och Barbaresco ställer krav på 100% Nebbiolo. I Asti görs söta mousserande viner på Moscato Bianco, i form av Moscato d'Asti och Asti Spumante. Asti gör också röda viner och precis som i Alba görs dessa huvudsakligen på Barbera, Dolcetto och Nebbiolo. Sangiovese är Toscanas mest odlade blå druva
Negrara och Corvinone förekommer också och är tillåtna i små mängder. I Soave som producerar huvuddelen av Venetos vita viner dominerar Garganega i vingårdarna men den blandas ibland med små mängder Chardonnay, Trebbiano di Soave eller Pinot Bianco (även känd som Pinot Blanc).
(Dem med mörkare skrift är odlingställen)
Klimatet är olika var du är i Italien, men är Medelhavets värme vart du än odlar!
Frågor
-
Vilken är Toscanas mest odlade druva?
2.När kom vinlagen som gjorde ordning i kaoset?
3.Vart planterades dom första vinstockarna i italien?
Svar
-
Sangiovese
2 - 1963
3 - i norra italien
Frankrike
Frankrike
Historia
Frankrikes vinhistoria börjar redan 600 år före kristus, Romarna kom till landet för att producera vin, det började runt staden Marsielle och sedan spred det sig vidare. Det Franska vinet står för en tredjedel av vinmarknaden i hela världen. Från Frankrike kommer också den enda "äkta" campagnen. Ofta kallar man det man dricker på nyår för Campagne, men det stämmer inte på långa vägar, oftast så är det bara billigt mousserat vin. Dom mest kända vindistrikten i Frankrike är Bordeaux, Champagne, Provence och Savoy, fast vin gör man i nästan hela landet. Traditionellt gjorde man vinet bara till sin egen befolkning men konsumtionen har minskat men 40% de senaste 20 åren, därför är exporten av de Franska vinen viktigare än någonsin idag. Under 1890 talet kom vinlusen och förstörde nästan all vinodling, för att lösa detta planterade man resistenta vinplantor i Nordamerika och sedan ympa på sticklingar från de ursprungliga druvsorterna. Idag produceras ca 55 miljoner hektoliter vin årligen, och de är bara i Frankrike.
Vinlagen
Det som kontrollerar klassificeringen av de franska vinerna heter INAO (Institut des Appellations d'Origien). Vinerna är indelade i följande klasser:
Vins de Table (bordsvin), den lägsta klassen som omfattar ca 25 procent av den totala produktionen. Enda kravet är att vinerna måste ha minst 8,5 procent alkohol.
Vins de Pays (lantvin). Här ställs krav på högre alkoholhalt och att vinet ska komma från en speciell region.
VDQS (Vins Délimités de Qualité Supérieure). Denna klass fungerar som en förklass till de viner som aspirerar på att komma upp till den högsta klassen. Endast en procent av de franska vinerna tillhör denna klass. Kraven på alkoholhalt och skördeuttag är lägre än för AOC, men är annars rätt lika de som gäller för AOC.
AOC (Appellation d'Origine Contrôlée): Den högsta klassen. Ca 40 procent av Frankrikes vinproduktion tillhör denna klass. Vinet ska komma från ett begränsat område och vara gjort på specifika tillåtna druvor typiska från området. Vidare ska skördeuttaget vara begränsat och framställningsmetoderna typiska för området. Den allmänna regeln är att ju mindre område (och därmed mer specificerat på etiketten), desto större krav.
Vintyper
Det tillverkas mycket vin, men mest är det av rött vin, sen är det mycket champagne.
Druvsorter
Detta var dom 10 vanligaste druvorna i Frankrike 2007 och vilken färg druvan har.
1. Merlot, blå
2. Grenach, blå
3. Ugni Blanc, grön
4. Syrah, blå
5. Carignan, blå
6. Cabernet Sauvignon, blå
7. Chardonnay, grön
8. Cabernet Franc, blå
9. Gamay, blå
10. Pinot Noir, blå
Vinområden
Detta är de största vinodlingsområdena i Frankrike
· Alsaceviner
· Champagne
· Bordeauxviner
· Loireviner
· Bourgogneviner
· Rhôneviner
Detta är några av det mindre odlingarna
· Sud-ouest
· Languedoc-Roussillon-viner
· Provence
· Korsika
Klimat och jordmån
Klimatet är valdigt bra, det går från lagom varmt till lagom kallt. Alltså perfekt.
http://www.paris24.nu/Franska-viner,1269.html
http://www.franskaviner.com/vinlagen.htm
http://sv.wikipedia.org/wiki/Franska_viner#Vinlagar
http://www.ne.se/franska-viner
När börjar man producera vin?
600 före kristus
Vad är förkortningen på de som kontrollerar vinerna?
INAO
Vad tillverkas det mest av?
Rött vin
Nämn någon av de stora vinodlingarna?
te.x Champagne