Australien

Australien

Historia

Från Australien härstammar det inga vinstockar utan de importerades till kontinenten 1788. Rankorna började i första hand att planteras i Sidney, men efter en fruktlös skörd, flyttades vinstockarna bara några år senare. Efter den usla skörden i Sidney har plantorna planterats lite här och var över hela landet bara för att hitta det bästa stället att odla dem på.

Under 1800-talet var det framförallt produktionen av vin inom landet som tog form och även Storbritannien hade en stor åtgång av de Australienska vinsorterna och därefter under 1950-talet började produktionen av vin för försäljning till andra länder att skjuta i höjden.

Lag

Året 1994 är ett stort år då landet införde lagen GI, som är förkortning för Geographical Indications vilket betyder geografiska beteckningar på svenska. Detta är Australiens motsvarighet till de europeiska appellationerna, alltså kvalitetskrav på vinerna. För att GI -kravet ska träda igenom skall vinet ha uppnått följande kriterier utan hinder:

·         Historia kring tillverkaren i allmänhet, druvodlingen och även dess framställning.

·         Miljön d.v.s. atmosfären kring druvorna ex. varmt, kallt, fuktigt, torrt.

·         Markförhållandet, alltså om det är stenigt, sandigt, näringsrik jord o.s.v.

·         Dräneringen, hur avvattningen och torrläggningen varit

·         Tillgång till vatten

·         Skördetidpunkt

·         Förmåga till utveckling

·         Traditionellt nyttjande av området och namnet, vilket betyder att man inte hur som helst bara kan byta och ändra som man vill, utan att man måste hålla sig till samma sedvanliga procedur.

Vintyper

Naturligtvis tillverkas det röda & vita vinsorter, men de vita starkvinerna av druvan Chenin Blanc är oerhört framgångsrikt när den otroligt nog kan överleva den höga värmen (45'C) och ändå kan behålla sin syra, men även de Australienska dessertvinerna är mycket populära. 

Druvor

Druvsorter som används till framställningen av röda viner  i Australien är de allra mest förekommande sorterna Shiraz, Cabernet Sauvignon och Merlot.

Till de vita vinerna används även här de vanligaste druvsorterna som Chardonnay och Sémillon.

Dessertvinerna görs oftast på druvan Muscat.

Vinområden

·         New South Wales, Hunter Valley

·         Viktoria, Yarra Valley

·         South Australia, Barossa Valley, som antagligen är den mest omtalade och viktigaste vinområde på kontinenten. Detta borde alltså bero på att flera människor har råd att konsumera dessa vinsorter och därmed blivit den största inkomstkällan till vintillverkarna då vinet också är vida utbrett över världen. Delvis därför att landet klarade sig undan för vinlusen som under 1800-talet ödelade många vingårdar. För Australiens del betyder det att de har världens äldsta vinstockar av druvan Shiraz.

 ·         Western Australia, Margret River, är området som innehåller mest vinkvalité, detta är givetvis också ett viktigt ställe, men eftersom att kvalité är följt av ett högre pris, är dessa vinsorter endast av finare slag och därmed utgörs inte lika stor räckvidd och popularitet. 

Klimat och Jordmån

Klimatet är varmt och torrt och jorden varierar mellan sand & lera och sand som vilar ovanpå kalksten.

 Bra att veta

Eftersom att de Australienska vinerna innehåller väldigt få Tanniner, alltså proteinsammansättningar som bildas i druvorna. Det är dessa Tanniner som rubbar vätskebalansen i kroppen och är därför de vinsorter man inte får ont i huvudet av dagen efter man druckit vinet.

Spanska vinsorter innehåller betydligt högre antal tanniner, men för att komplettera detta ska man äta mat med väldigt hög fetthalt som då även förhöjer smaken av viner med höga halter tanniner.

 Frågor:

1. Vad heter druvan som klarar av värme väldigt bra?

2. Vilket sorts vin tillverkas på druvan Muscat?

3. Varför får man inte ont i huvudet av Australienska vinsorter? 

Svar:

1. Chenin Blanc

2. Dessertviner

3. För att Tanninhalten är så låg, då det är tanninerna som rubbar vätskebalansen i kroppen.

Kategori: Vinländer     2012-02-02  //  12:42:59     0 Kommentarer

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback