Framställning av Öl

                   Mältning

Det första man gör kallas för mältning, vilket innebär att man blötlägger råvaran i vatten (oftast är det korn)
Sedan låter man kornet att gro, det sker oftast under sex till tio dagar i mörka utrymmen.

I och med att kornet gror, bildas enzymer som kan omvandla stärkelsen i kornet till socker.

Proccesen stannar av när man torkar kornen.

Låg temperatur under torkningen ger ett ljust öl och hög temperatur ger mörkare öl. Rostar man kornen får man en riktigt mörkt öl.

                   Mäskning

Nu blandas krossad malt med vatten och värms upp till 70’C.

Detta tar ungefär sex timmar och silas därefter, så att partiklar inte följer med. Vätskan vi nu fått kallas för sötvört.

                   Vörtkokning

Under denna del, tillsätts humle. Om humlet tillsätts i början av kokningen utger det en besk smak, om man däremot tillsätts i slutet ger det en aromatisk karaktär.

Det är också nu man kan mäta sockerhalten, desto högre vörtstyrka, desto högre alkoholhalt.

                   Jäsning

När kokningen är gjort silas vätskan och kyls sedan ned mellan 5’C till 20’C, detta är helt beroende på vilken sorts öl man vill ha.

Jäsningen sker i två steg,

Huvudjäsning och Efterjäsning

Under huvudjäsningen bildas etanolet och detta sker vanligtvis i öppna kar, under efterjäsningen ger kolsyran smak till ölet och detta sker då i förslutna behållare.

Överjäst öl

Det överjästa ölet är den äldre metoden som används, där jästen flyter upp till ytan under jäsningsprocesen. Genom denna metod är inte hållbarheten den bästa, en vecka runt 15’C till 20’C håller den sig.

Jästen som används till dess ölsorter är densamma som vi använder till vanlig bakning hemma.

                   Underjäst öl

Detta är då den nyare metoden för jäsning där alltså jästen lägger sig i botten på ölet under processen.

Denna jäsning tar betydligt längre tid än den överjästa sortens.

Först får den jäsa i tio dagar mellan temperaturen 5’C till 12’C, efterjäsningen ar ungefär tio till tolv veckor som jäses vid 0’C.

                   Slutbehandling

De allra flesta ölsorterna silar man bort jästfällningen på innan de hälls upp i flaskor/burkar, de flesta pastöriseras också för att få så lång hållbarhet som möjligt. När man pastöriserar ölet hettas de supersnabbt upp till 70’C så att bakterier och dyligt dör.

                        Råvaror

Vatten, Humle, Korn, Vete, Havre, Majs, Jäst, Hirs, Ris

                        Ölprovning

Förberedelser

Det kan vara bra att ha ett glas vatten att skölja med efter varje ölsort så att det inte blandas ihop, ha därför en kanna vatten till ölprovningen.

Titta

Först och främst kollar man på ölet, för att direkt se om ölet är bra ska det vara klart med små kolsyrebubblor som åker upp från botten av flaskan.

Skummet är viktigt de med, under hela provningen skall de ligga kvar.

Färgen varierar kraftigt, vilken färg ölet har är helt beroende under vilka temperaturer de hanterats vid.

Dofta

För att ordentligt känna lukten ska man snurra lite lätt på glaset, sticka ned näsan och andas in doften.

Ett tips är att lita på dina första intryck och försöka inte att undersöka doften allt för noggrant.

Ta dig dock tid att lukta ordentligt, doften bör vara frisk.

Du kanske också känner doft att frukt, kryddor, karamell eller blommor?

Smaka

Ta dig en ordentlig klunk, att sörpla  lite lätt ar tydligen okej när det kommer till ölprovningens vett och etikett.

När man tar inte lite luft förstärkt smakupplevelsen betydligt.

För att få fram eftersmaken som bäst bör du svälja ölet men man kan även också spotta ut det. Eftersmaken är viktig, det är då som själva karaktären träder fram om det är syrligt eller beskt, tungt eller lätt osv.

Eftersmaken, är den kvarvarande eller försvinner den ganska snabbt?

                        Ordlista

Pub - En förkortning från ”Public House”. (Jag tror egentligen att alla vet vad en Pub är, tyckte däremot att det var lite roligt att få veta vad det kom ifrån, det visste i alla fall inte jag)

Lambik – Orginalordet  för spontanjäst öl, från Belgien.

Kriek – Är en form av de Belgiska lambik som smaksätts av körsbär.

Drav – Resterna som man silat bort från mäskningen, tex skal som inte löst upp sig.

Råfrukt – Råvaror för att späda ut drycken, ex. majs eller ris, just för att de är billiga.